Jag försvarar inte särskrivningar men…

Fredrik Strage publicerade en krönika i DN den 3:e februari om att han är rädd för särskrivningar. Krönikan spred sig rätt fort bland dom jag följer i olika sociala mediekanaler. Personerna som delade med sig av artikeln är i samma uppfattning som Strage och undrade varför folk uppfattar personer som är emot särskrivningar som ”elitistiskt svin”.

Eftersom jag har gjort en del fel i det svenska språket genom åren så tycker jag inte alls det är så konstigt. Jag har både stavat fel, gjort grammatiska fel och, hör och häpna, särskrivit.

Anledningen till att folk uppfattas som elitiska svin är enkel, och Strage visar på det tidigt i sin krönika:

På väg till tandläkaren ser jag en lapp på mottagningens port: ”Skjut dörren fel anmäld.” ”Okej, jag skjuter dörrjäveln”, tänker jag. Dessvärre har jag lämnat min Glock hemma eftersom jag ska gå på Stockholms modevecka.

Från en som gjort en del särskrivningar i sitt liv så är det precis så här folk uttrycker sig när dom ska rätta en. Dom försöker alltid göra sig roliga på ens bekostnad och när man får höra ett sarkastiskt skämt som detta för sjätte gången på samma särskrivning tröttnar man.

När man gör en felstavning så brukar någon bara snällt påpeka det genom att säga ”Du stavade ‘alltid’ fel, det stavas med två L och inte ett”. Dom börjar (oftast) inte skratta åt en och säga att ens intelligens sänktes med 50% för att man inte kunde stava till ”alltid”.

Missförstå mig rätt. Jag försvarar inte särskrivningar. Det är inte vackert och jag brukar själv skratta åt dom rätt roliga betydelserna som kan uppstå. Är det också i ett kommersiellt sammanhang så brukar även jag häpnas över att ingen upptäckte det i tid och ändrade det. Jag tycker det är fel och vi bör hjälpas åt att ändra beteendet. Jag försöker själv tänkta till lite extra när jag skriver eftersom jag vet att jag har gjort misstag tidigare.

Men du hjälper inte till genom att göra dig rolig över andras misstag. Påpeka det snällt istället och du kommer snart inte att uppfattas som ett “elitistiskt svin” utan som en omtänksam medmänniska som vill göra språket bättre. Vem skriver helt felfria texter?

3 kommentarer på Jag försvarar inte särskrivningar men…

  1. Daniel says:

    Bra skrivet Staffan! 🙂

    ”Ljus och fräsch 2:a på 60 kvm, 2 rum och kök uthyres from 1/5.Den är delvis möbelerad. Man ska vara djur och rökfri”

  2. utlänningen says:

    Det är helt enkelt ingenting roligt med att alltid stavas fel, men särskrivningar kan vara lustiga. Tror att folk försöker att peka på det roliga samt visa att de fattar det när dem driver med en om särskrivningar — inget ondare än så. Varför ska man var tvungen att alltid vara snäll. Svenskar skulle må bra av att växa lite tjockare skinn på näsan. Rätta mig gärna och reta mig gärna. Om jag inte kan skratta åt mig själv vad är då vitsen?

  3. Staffan says:

    Jag säger inte att man inte kan/ska skoja om särskrivningar, dom kan vara väldigt lustiga. Men när det gäller just särskrivningar så är man i stort sett alltid ironisk när man pekar ut dom. Och är man då trött på att utpekas som ett “elitistiskt svin” som krönikören i DN tog upp och fortfarande är väldigt nedvärderande när det gäller särskrivningar, så bör man kanske tänka till innan man skämtar sarkastiskt om det och inte bli förvånad om folk har den bilden av en. När det gäller stavfel eller räknefel i matte så skämtar folk om det också, men inte hela tiden.

Skriv en kommentar

Din e-post kommer inte att synas.